blackkiss

I förra veckan fick jag veta att jag blivit sparkad som vikarie på Solbringen pga min sjukdom. Jag blev så jävla ledsen och arg för att dom straffade mig för nåt jag inte kan rå för :(

Det där med kontaktperson har gått så där. Jag har verkligen försökt med att vi ska träffas o så. Men hon har fullt upp i princip varje dag, den dagen hon kunde kanske jag lyckades få jobb. Iaf så blev det ju inte träffar varje vecka. Jag pratade med hennes handläggare/kontaktperson på boendet om att jag är vikarie o vet inte alls när jag får jobba. Hon förstod precis o tyckte absolut jobbet skulle gå i första hand. I fredags hade jag fått brev hem att jag inte längre va hennes kontaktperson. Jag blev ännu en gång sjukt ledsen o besviken. Ska allt gå emot mig? Och varför blir jag straffad för en sjukdom som jag inte kan rå för och för att jag jobbar?
Jag blev så frustrerad och satte mig med datorn o kollade på AMS. Skickade in ansökningar på 5 jobb tror jag. Idag ringde dom från uniflex o ville träffa mig o frågade om jag hade tid vid 13.30. Absolut, jag gick dit tills dess. Vi satt o pratade, hon berättade om jobbet o så. När vi va klara så sa hon att hon skulle prata med sina arbetskamrater o så, så skulle hon ringa upp mig.
Jag hoppades inget då jag har sån otur o inga slutbetyg från gymnasiet.
Rickard och jag är på maxi när min telefon ringer kl 14.30, det är hon! :O Hon säger massa o jag står i chock så jag kommer inte ihåg allt, men iaf så brukar man få mer än en dag på sig innan utbildning. Dessutom brukar man få träffa transcom cheferna oxå o få veta mer om jobbet o så bestämmer dom sen. Men hon jag prata med på uniflex tyckte att det kändes så bra med mig, att jag hade arbetslivserfarenhet o va lite äldre så hon ville satsa på mig! JAG FICK JOBBET! Det börjar med några veckors utbildning som börjar kl 8.00 imorgon :O
Ja jäklar säger jag! :)
Och från det ena till det andra så köpte skling en present till oss idag, en tassimo <3
Nu ska jag tvätta!
Ciao