blackkiss

Jag hoppas inte att jag sårar någon med min berättelse på något vis, det är inte min mening.. Jag är bara öppen och ärlig om mitt liv.. Jag kommer dock inte ihåg detaljer om allt..

Jag varnar för ett långt inlägg ;)

---

Jag var ca 1 år när mina föräldrar gick isär.. Jag fick bli vuxen rätt fort då dom inte tålde varandra, så jag fick vara mellan handen. Socialen blev inblandad och det var en del bråk under mina unga år.

Så fort jag började dagis så var jag alltid den som ville ta hand om andra, jag ville inte att nån skulle vara ledsen och jag var vän med alla.. När jag började ettan så hade jag några vänner med mig från dagis, jag hade aldrig svårt att få vänner eller lära o känna folk. Tyvärr så hade jag en arbetslös ensamstående mamma, vilket var "hårt" redan då.. Medans alla köpte nya kläder så fick jag ärva mina av mina syskon eller mammas kompisars barn.. Det var inget kul, jag drömde jämt om att kunna få köpa nya kläder.. Alla började bli ihop redan från början i skolan oxå, jag var ju inte den populära bland killar.. Jag blev ihop med Göran, som dumpa mig när nån bättre döck upp.. Så höll det på ända till mitten av 6an med honom.. Jag tog det, eftersom han var den enda som ville ha mig och jag var "desperat" av att få känna kärlek.. I mitten av 6an så fick vi i klassen träffa praon som vi hade i musiken.. Det var en kille som gick i 8an, han kunde sjunga och spela piano.. Han började flörta med mig och ganska snabbt blev vi ihop.. Han var jättesnäll och så, sen kom sommaren och pressen till sex.. Det var även i 6an som jag började röka.

Jag började 7an och han gick då i 9an, samtidigt blev mobbingen väldigt jobbig för mig. Jag var fet och ful (166 cm och 57 kg). Pressen från P om sex blev för stor och jag tröttnade, jag gjorde slut och han blev ihop med S rätt fort. När jag såg dom så blev jag ledsen och saknade honom, trodde jag.. Det var nog mest för att jag saknade kärleken och trodde att ingen annan ville ha mig. Jag sa till honom att jag ville ha honom tillbaka, så han gjorde slut med S och vi blev ihop igen.. Jag gick då med på sex, ca 12,5 år gammal förlorade jag oskulden :/ När jag hade gått halva 7an, som var för övrigt väldigt nytt.. Byta skola och splittrad klass, som man var så van vid. Iaf så hade min mamma träffat en karl (som inte va bra) och hon skulle flytta till honom i Karlskoga.. Jag kände hur hela livet rasade, jag ville inte flytta.. Jag hade ju vännerna och pojkvännen här, och jag har ju precis bytt skola o fått ny klass! Mamma sa att jag kunde ju fråga pappa om jag fick bo där, vilket jag gjorde och han sa ja. Sagt och gjort så flyttade jag till honom och mamma till Karlskoga. Efter ca 6 månader hos pappa så var det inte hållbart längre, jag hade inget annat val än att flytta till mamma i Karlskoga.. I samma veva tog det slut med P. Sommaren gick med gammla vänner och lära känna nytt folk i kga..

---

Jag skulle börja 8an, ny skola och ny klass igen! Nervös som aldrig förr.. För övrigt så levde jag i ett "helvete", då mammas karl var totalt dum i huvudet!

Klasskompisarna var snälla, redan första dagen så fick jag först gå med den populäraste i klassen.. Vilket inte var min typ, då hon var präktig och så.. Så jag valde att vara med A i klassen, som var mer lik mig. Dessutom kom jag nära Jocke i klassen och vi blev bästa vänner. Under hela 8an så hade jag flera pojkvänner, men inget långvarigt direkt.. Först J som var ett år äldre, vi var ihop kanske 6 månader och jag lärde känna hans vänner.. Men han brydde sig inte direkt om mig och han gjorde slut via mitt mobilsvar! Det blev mycket festande när jag började 8an, i princip varje helg.. Att röka och dricka var min tillflykt, det fick mig lugn. Sen blev jag ihop med S, det vara de ca 9 månader men jag tröttnade för att han var för snäll.. Och jag blev intresserad av E i min klass, han var dock bara ute efter sex och det tog slut efter ca 6 månader. Då gick jag i 9an, mitt liv blev mer destruktivt.. Pga kärleksbekymmer och svårt hemma så tänkte jag ofta på självmord.. Jag försökte med kniv, även gå på järnvägen och sånt.. När jag insåg att jag var för feg för det så gick jag över till alkoholen. Jag drack varje fredag och lördag, alltså festade. Jag gick väldigt ofta i mammas och Ks spritskåp på vardagarna, bara för att dricka lite och lugna mig. Det gick så långt att jag tex var full på en söndag, kom bakfull eller fortfarande full till skolan dagen efter och hade nationella prov.. I slutet på 9an träffade jag en äldre kille, han var 20 år.. Vi blev ihop och efter 6 månader förlovade vi oss.. Jag var fortfarande ute efter den sanna kärleken och hoppades på att det skulle bli så, men en månad efter förlovningen så dumpade jag honom. Dels för att jag tröttna för han var för snäll och dels för att jag blev intresserad av hans kompis J. J var bara ute efter sex och utnyttjade mig, jag blev förkrossad.. Mitt i allt mellan 9an och ettan i gymnasiet så flyttade jag och mamma ifrån K, vilket gjorde mig så glad.

---

Vi bodde i en lägenhet rätt nära stan och min skola. Under samma veva lärde jag känna Lotta ordentligt och vi började umgås mycket. Även i samma veva så blev jag självdestruktiv gällande sex, jag brydde mig inte längre.. Killar fick utnyttja mig, nån som ville ha mig för en stund iaf..  I slutet på ettan i gymnasiet så blev jag ihop med en som var 7 år äldre än mig, han var ett svin! Men jag förlät honom hela tiden, för att han gjorde affärer med en knarkare, för att han blandade lugnande med hembränt så han flippa, för att han försökte kasta saker på mig när han flippa (bl.a tvn) och för att han var otrogen framför ögonen på mig.. Tillslut efter ca 7 månader så var det han som gjorde slut, åter igen stod jag dum och sårad.. I samma veva så träffade min mamma en annan idiot.. Under den sommaren mellan 1an och 2an träffade jag en bra kille från trollhättan (D), men tack vare våran gemensamma vän M så tog det slut. M stötte på mig medans jag var ihop med D, jag sa nej och hans ego blev sårat så han gick till D och sa att jag hade varit otrogen och D trodde ju på honom och gjorde slut med mig. Ännu en gång stod jag med krossat hjärta och visste inte vad jag skulle göra..

---

När jag hade gått halva 2an så lärde jag och känna en kille (M) via lunarstorm (som var populärt då), vi hade en gemensam tjejkompis. Vi blev ihop ganska fort och när sommaren kom så flyttade jag mer eller mindre till honom i Hfs. Det var väl aldrig direkt bra redan då, men jag kämpade. För det skulle bli bättre, trodde jag. Efter ca ett år gjorde han slut med mig, för han hade blivit kär i nån annan. Efter mycket om och men fick jag reda på att det var min dåvarande bästa kompis H, dom hade flörtat med varandra på lunarstorm bakom min rygg. Jag dumpade henne som vän, men konstigt nog kämpade jag för att få honom tillbaka. Tillslut blev vi ihop igen. Vi var ihop under 7 år sammanlagt. Under dom 7 åren så tog det slut många gånger och vi förlovade oss även en sväng.. Under 7 år var jag inte värd skit under skorna. Under 7 år lagade jag mat, städa, tvätta, handlade och diskade.. Samtidigt som jag jobbade massor och pluggade. Under ca 2 år av dessa 7 år så gick jag även upp i vikt, ca 40 kg för att jag mådde dåligt. Jag tröståt :( Jag träffade inte mina vänner eller familj längre. Jag tippade på tå och gjorde allt för att han inte skulle bli arg, jag orkade inte bråka. Jag orkade inte höra va dålig jag var, hur dum, värdelös, barnslig och sämst jag var.. Så jag var försiktig, gjorde allt han ville.. Men jag saknade mina vänner och familj så att det gjorde ont! Jag visste att jag var dum, jag ville igentligen komma där ifrån men jag vågade inte. Jag skulle bli själv, inte ha nåt och kanske inte klara mig själv? Tiden gick och jag mådde mer och mer dåligt. Tack och lov så hade jag jobbet att fly till ofta. Nån gång ibland så kunde jag åka in till kga o hälsa på vänner eller hälsa på familj, men inte utan att det skulle bli tråkigheter hemma.. Jag mådde så dåligt, jag dög aldrig i hans ögon. Det fick mig även att tro att jag inte dög för nån, att ingen annan ville ha mig. Det fick mig att stanna oxå. Tillslut i april 2009 så gjorde han slut igen, men denna gång kom det inga tårar för mig.. Jag kände bara en lättnad, jag skulle bli fri? Allt annat fick lösa sig efter hand.. Jag började leta lägenhet och i juni 2009 flyttade jag! Nu var det äntligen slut, trodde jag :/ Först var det bra, han hjälpte mig även att flytta.. Sen så ångrade han sig och ville ha mig tillbaka, men för första gången så var det jag som sa nej. Då vände han och blev elak, han förstod inte hur han kunde ha stått ut med mig under alla år, att jag var fet och ful m.m. Så fortsatte det, hans pendling upp och ner. Han förföljde mig, ringde o sms hela tiden, kom hem till mig objuden och kom hela tiden med saker som var "mina". Varför i hela friden skulle jag vilja ha tillbaka saker som han fått av mig?? Jag pinades och mådde så fruktansvärt dåligt i Hfs denna tid. Jag jobbade och pluggade och nästan varje helg så åkte jag till kga. I december 2009 så var jag äntligen klar med min utbildning, men inte utan att ha kämpat massor. Jag hade en lärare som hela tiden var emot mig, hon gjorde allt för att det skulle bli svårare. Hon försökte till och med att få det till att jag inte alls var klar med utbildningen, att jag inte hade pluggat alla poäng som behövdes. Tillslut fick jag rätt och då hade jag till och med pluggat mer poäng än det som behövdes. I slutet på Januari 2010 så tog jag mitt pick o pack och flyttade till karlskoga. Strax innan jag flyttade så hade jag blivit kär i en gammal klasskamrat, trodde jag. Han var bara ute efter en sak, så jag orkade inte.. Jag var glad att vara tillbaka i kga bland mina nära och kära :) Några månader gick och jag träffade mitt livs kärlek, men den historien har jag ju redan skrivit om i ett annat inlägg :)

---

Jag har glömt mycket som har betydelse, som att när jag flyttade från min far så bröt jag även kontakten med honom. Jag kommer ihåg den dagen jag fyllde 18, det var under en av vevorna som jag bodde hos min mamma en sväng. Jag hade bestämt med några tjejkompisar att vi skulle gå ut på en pub o fira, men jag sa inget till M om det så att han inte skulle bli arg. När vi var på väg till puben så kom jag på att jag måste köpa cigg, så jag sprang iväg. I samma veva så ringde jag till M för att mer eller mindre säga god natt, jag ljög o sa att jag bara va iväg o köpte cigg.. Då, den kvällen som jag fyllde 18 så ringde min pappa. Efter det så fick vi tillbaka kontakten och idag är jag glad för det.

Jag är glad över att jag hade Jocke som stöd under 8an, 9an och början i gymnasiet. Jag är glad att jag hade Lotta vid min sida när det var svårt. Jag har många att tacka för att ni fanns där. Jag tackar Marie för att du fanns där när det var svårt i hfs. Jag vill även tacka Anders som fanns där och alltid ställde upp (och gör än idag) under min svåra tid i hfs. Och min ängel Fia som alltid fanns där och gör även idag <3

Jag vet att jag har glömt mycket.

Jag började tatuera och pierca mig så fort jag hade fyllt 18, vilket inte var populärt från Ms sida. När jag var 18-19 så fick mamma hjärtinfarkt. I samma veva dog farmor och min ena faster.

Jag är sladdis i familjen, så jag hade aldrig direkt mina syskon hemma. Bara när jag var liten.. Vi kom aldrig riktigt nära varandra heller, för ens jag blev mer vuxen.

Som sagt, jag har missat mycket. Men jag hoppas att ni förstår och fått ett humm om vem jag är och varför..

Jag var ett svin, en bitch under mina tonår. Jag brydde mig bara om mig själv, men ändå inte. Jag brydde mig inte om att bli utnyttjad eller skadad. Men jag ville ha allt!? Jag kan bara be alla om ursäkt för att jag var en omogen bitch och tacka er alla som stod ut med mig och som finns kvar vid min sida idag! Ni är underbara och jag älskar er! <3

Mina syskon är underbara änglar som funnits där oxå, jag älskar er! <3

Nu har jag en pojkvän som förstår mig, litar på mig, aldrig skulle såra mig och älskar mig för den jag är! För första gången är jag verkligen kär och jag älskar verkligen nån av hela mitt hjärta! För första gången i mitt liv så vet jag vad kärlek är! <3