Ännu en dag...
Seglääncfdafrilpåö... Finns så mycket jag skulle vilja skriva, skälla på.. Men bättre att hålla käften eftersom det ändå inte gör nån skillnad...
Jag skulle vilja veta hur folk tänker ibland, att kunna läsa tankar skulle inte vara helt fel...
Varför är det så svårt att säga sanningen? Varför säga nåt som man tror den andra vill höra? Det blir ju bara värre i längden.. Jag lovar att vi alla har varit i den sitsen. Tror dom flesta varit ihop med någon o sagt då att person är snygg, förmodligen kändes det rätt då men enbart för att det är ett måste. Man måste ju tycka att den man är ihop med är snygg. Sen efteråt när det tagit slut så kan man titta tillbaka o då säga sanningen, att personen var inte snygg.
Vad jag vill ha sagt med detta? Säg inget bara för att du "måste", för är det inget man igentligen tycker så sårar det mer efteråt..
Jag avskyr folk som ljuger eller håller mig i mörkret...
Inte för att skryta o ni får tro vad ni vill, men jag är en bra människokännare. Däremot kan jag vara alldeles för snäll ibland. Men iaf... Jag märker rätt fort hur en person är, jag märker oxå oftast om det personen säger är sanning. Ännu mer blir det när man känner personen, man märker på kroppsspråket och tonläget, ögonen säger väldigt mycket oxå.
Jag kan gilla att ställa på folk ibland, bara för att se om den kan säga sanningen..
Man ska iaf inte säga nåt man inte menar, blir ändå inte rätt när man säger en sak och handlandet nåt annat..
Du kan ju tex inte säga att du älskar att suga nåns k*k, men sen gör du det aldrig.. Då älskar man det ju inte.. Det är fel!
O vissa lik man har i garderoben försvinner tydligen aldrig...
Aja, nu har jag skrivit av mig lite av sånt som snurrar i mitt huvud..
CIAO
